Läkare

Kort om läkares arbetsmarknad och utbildning

Den i särklass största arbetsgivaren för dig som läkare är inom den regionala hälso- och sjukvården. Det vill säga vid ett akutsjukhus eller på en vårdcentral. Du kan även arbeta med forskning och undervisning vid ett universitet, inom företagshälsovården, läkemedelsindustrin eller på myndigheter.

För att kunna arbeta som läkare behöver du först studera vid ett universitet. Läkarutbildningen är 6 år, det vill säga 12 terminer och legitimationsgrundande. Det innebär att du efter läkarexamen kan ansöka om läkarlegitimation hos Socialstyrelsen.

Efter att du erhållit din läkarlegitimation kan du arbeta som läkare.

De flesta legitimerade läkare väljer att bli specialistläkare. För att bli specialistläkare behöver du genomföra en specialiseringstjänstgöring (ST). Du inleder din ST med en bastjänstgöring (BT), om minst 6 månader. Därefter kan du fortsätta din ST inom någon av de 44 basspecialiteterna som finns. BT och ST omfattar sammantaget tjänstgöring under minst 5,5 år. Du kan bli specialistläkare inom till exempel allmänmedicin, kirurgi, ortopedi eller psykiatri.

Lön

Lön ska sättas individuellt och du förhandlar själv om din lön vid början av en anställning. 

Eftersom lönen sätts individuellt varierar således lönerna mellan olika individer beroende på till exempel tidigare erfarenheter och färdigheter. 

Medellönen år 2023 för en legitimerad läkare utan specialistkompetens var cirka 48 800 kronor per månad. För BT-läkare var medellönen cirka 44 900 kronor per månad och för ST-läkare 54 400 kronor per månad. Medan den för färdiga specialistläkare var cirka 81 000 kronor per månad. Bland överläkare var medellönen cirka 92 500 kronor per månad.

För de läkare som arbetar på ett akutsjukhus eller i en annan så kallad dygnet-runt-verksamhet tillkommer ofta jour- och beredskapsersättning, utöver grundlönen. Det är till exempel om du arbetar natt eller helg.  

Jämför läkares löner med andra yrkesgrupper

På den här sidan kan du jämföra månadslöner, livslöner och löneutveckling för 36 olika utbildningar och yrken. 

Finns det jobb för läkare?

För nyexaminerade/nylegitimerade: Konkurrensen till de olika utbildningstjänsterna (BT och ST) är stor. Generellt sett är det större konkurrens om tjänsterna i storstadsregionerna och vid universitetsorterna. I väntan på en utbildningstjänst finns det dock goda möjligheter att arbeta som legitimerad läkare.  

För specialistläkare: För specialistläkare är det liten konkurrens om specialistläkartjänsterna. Tillgången och efterfrågan på specialistläkare skiljer sig dock åt såväl inom som mellan regioner samt från specialitet till specialitet.

Prognoser om fem år
Läs om jobbchanserna om fem år i vår arbetsmarknadsprognos Framtidsutsikter

Vad jobbar läkare med?

Arbetar du kliniskt som läkare består din vardag till stor del av patientmöten då du genomför undersökningar, ställer diagnos och påbörjar eventuell behandling. Du upplyser även patienten och dennes anhöriga om eventuella biverkningar av olika behandlingar och mediciner.

Har du en utländsk läkarexamen?

Om du har en läkarlegitimation från ett annat EU/EES-land godkänner Socialstyrelsen din utländska läkarlegitimation automatiskt, förutsatt att du uppfyller språkkraven. Läs mer på Socialstyrelsens hemsida.

Om du har en läkarlegitimation från ett land utanför EU/EES behöver du antingen göra ett kunskapsprov med tillhörande praktisk tjänstgöring eller gå en kompletterande utbildning för att erhålla svensk läkarlegitimation. Läs mer på Socialstyrelsens hemsida.

Jobba utomlands med en svensk läkarlegitimation

Inom EU/EES erkänns en svensk läkarlegitimation automatiskt, men du behöver söka tillstånd för att arbeta som läkare i landet. Detta görs vanligen genom landets motsvarighet till Socialstyrelsen. Det enskilda EU/EES-landet kan även ställa krav på språkkunskaper för att du ska få arbeta som läkare i landet. 

I länder utanför EU/EES har respektive land egna regler för godkännande av en svensk läkarlegitimation. Beroende på hur regelverken ser ut kan du komma att behöva komplettera din svenska läkarutbildning innan du kan arbeta i landet. 

Utbildning

Antagning till de svenska läkarprogrammen sker två gånger per år och då främst via gymnasiebetyg eller högskoleprovsresultat. Ett fåtal universitet har även en alternativ antagning till en del av utbildningsplatserna vid läkarprogrammet.  

Läkarutbildningen är mycket eftertraktad, vilket gör att antagningskraven är höga.

Läkarutbildningen omfattar teoretiska studier varvat med tjänstgöring under handledning och klinisk instruktion på ett akutsjukhus eller vid en vårdcentral. 

De övergripande målen för läkarprogrammet är nationella och lika för alla utbildningar, men den medicinska fakulteten vid respektive universitet bestämmer hur den lokala studieplanen ska se ut. 

Läkarutbildningen är legitimationsgrundande och omfattar 360 hp, vilket motsvarar 6 års studier på heltid. Efter läkarexamen kan du ansöka om läkarlegitimation hos Socialstyrelsen och börja arbeta som läkare. 

Specialiseringstjänstgöring

För att bli specialistläkare behöver du genomföra en specialiseringstjänstgöring (ST). Du inleder din ST med en bastjänstgöring (BT), om minst 6 månader. Därefter kan du fortsätta din ST inom någon av de 44 basspecialiteterna. BT och ST omfattar sammantaget tjänstgöring under minst 5,5 år.

Under ST fördjupar sig läkaren inom ett avgränsat medicinskt område, det vill säga inom en medicinsk specialitet. Det finns 63 specialiteter i Sverige, varav 44 basspecialiteter, 9 grenspecialiteter och 10 tilläggsspecialiteter. 

För varje medicinsk specialitet har Socialstyrelsen fastställt en målbeskrivning som anger vilka färdigheter och kunskaper en läkare ska ha för att kunna erhålla ett specialistkompetensbevis och därmed kunna arbeta som specialistläkare inom området.

Här kan du studera

Läkarutbildningen finns vid Göteborgs universitet, Karolinska Institutet, Linköpings universitet, Lunds universitet, Umeå universitet, Uppsala universitet samt Örebro universitet. 

Behörighet

Grundläggande behörighet krävs för alla högskoleutbildningar samt Bi 2, Fy 2, Ke 2 och Ma 4 (områdesbehörighet A13) eller motsvarande Bi B, Fy B, Ke B och Ma D (områdesbehörighet 13). Se information om behörighet på Studera.nu.

Kolla med respektive högskola eller universitet då variationer kan förekomma.

Utlandsstudier

Det går att utbilda sig till läkare utanför Sverige. Många läser en eller ett par terminer utomlands, medan andra väljer att läsa hela sin grundutbildning utomlands.

---