Kurator

Utbildningstid

3.5

Vad gör en kurator?

Skolkuratorn är skolans psykosociala expert och arbetar för att elever ska må bra och nå kunskapsmålen. Arbetet bygger på att förstå elevens hela livssituation – skola, hem och sociala relationer – och omsätta det i både förebyggande och åtgärdande insatser.

Vanliga arbetsuppgifter är att ge stödjande samtal, göra psykosociala bedömningar, arbeta med skolans värdegrund, likabehandling, frånvarohantering, krisarbete samt insatser mot mobbning och droger. Skolkuratorn handleder ofta lärare i psykosociala frågor och samverkar med elevhälsoteamet och externa aktörer för att undanröja hinder för elevernas lärande och välbefinnande.

Hälso‑ och sjukvårdskuratorn är hälso‑ och sjukvårdens sociala expert och arbetar med psykosocialt stöd, behandling och socialrättsliga frågor för patienter och närstående. Arbetsuppgifterna omfattar psykosociala utredningar som kompletterar medicinska bedömningar, rådgivning om sociala och känslomässiga konsekvenser av sjukdom, krisstöd vid akuta situationer, och stöd i frågor som rör ekonomi, relationer, boende eller krisreaktioner. Kuratorn samordnar insatser tillsammans med vårdpersonal, medverkar i vårdplanering och säkerställer att sociala faktorer integreras i behandling och uppföljning. Arbetet sker på individ-, grupp- och samhällsnivå och kan även innefatta utbildning, handledning, forskning och utveckling.

Vem passar som kurator?

Yrket passar dig som vill stödja människor i deras psykiska och sociala välmående, oavsett om det gäller elever i skolan eller patienter i vården. Du är en god lyssnare, ser hela personens livssituation och trivs med att arbeta både självständigt och i team. Rollen kräver social kompetens och förståelse för beteende och samhälle.

Kort om kurator

Kuratorn möter människor i behov av råd, stöd och hjälp. Antingen enskilt eller i grupp. Genom samtal försöker kuratorn fånga in problemet och tillsammans med klienten komma fram till den bästa lösningen.

Skolkurator är den enda yrkeskategori i skolan som har kompetens om psykosociala faktorer och den som ser eleven i hela sitt sociala sammanhang. Arbetet innebär att handleda skolans övriga personal i sociala frågor, arbeta förebyggande mot mobbning, erbjuda samtalsstöd till enskilda elever, grupper av elever och deras föräldrar. Skolkuratorn har kontakt med andra myndigheter som till exempel socialtjänsten.

Skolkuratorns uppdrag är att föra in ett psykosocialt perspektiv i skolan för att bidra till att eleven uppnår kunskapsmålen. Att se eleven i sitt sammanhang innebär att ta reda på och förstå hur eleven har det på fritiden, i familjen och i klassen. Det innebär också att arbeta för förändring och att arbeta för att problem inte ska uppstå eller förvärras. Skolkuratorn arbetar också med handledning också skolans övriga personal, deltar i elevvårdsarbetet med enskilda elever och leder grupper av elever samt deras föräldrar.

Socionomen/kuratorn är den psykosociala experten inom hälso- och sjukvården. Som den enda professionen inom hälso- och sjukvården med utbildning i juridik är kuratorn den självklara länken mellan vården och andra samhällsaktörer.

Att vara socionom/kurator inom hälso- och sjukvård innebär också att ha ett helhetsperspektiv där patienten ses i sitt sociala sammanhang. Stödsamtal och krisbearbetning med både patienter och anhöriga förekommer ofta. Vid kroniska sjukdomar har kuratorn längre kontakter. Stöd och handledning till den medicinskt utbildade personalen förekommer också.

Läs mer under Socionom.

Hur utbildar man sig till kurator?

Att utbilda sig till skolkurator innebär att man först utbildar sig inom socialt arbete eller beteendevetenskap. Yrket saknar formell reglering men har tydliga rekommendationer från Akademikerförbundet SSR.

Den vanligaste utbildningen är socionomexamen som ger en bred kompetens inom socialt arbete, juridik, psykologi och sociologi. Socionomprogrammet innehåller VFU som förbereder studenten för arbetslivet. Socionomprogrammet ger den kompetens som skolkuratorer behöver för psykosocialt arbete, samtal, bedömningar och samverkan med andra samhällsaktörer.

Beteendevetenskaplig examen är den näst vanligaste grunden för skolkuratorer, ofta med huvudämnen som psykologi, sociologi och pedagogik. Eftersom beteendevetarutbildningar varierar mer mellan lärosäten än socionomprogrammet använder många arbetsgivare socionomexamen som en tydligare referensram i rekrytering. Det innebär inte att beteendevetare saknar relevant kompetens – utan att vägen in i yrket kan vara mer varierad.

För hälso‑ och sjukvårdskuratorer krävs däremot en reglerad utbildning och legitimation. Yrket bygger på socionomexamen följt av hälso‑ och sjukvårdskuratorsprogrammet, som ger fördjupad kunskap i psykosocialt stöd, socialrättsliga frågor och utredningsmetodik. Hälso‑ och sjukvårdskuratorer är vårdens sociala experter och arbetar med psykosociala utredningar, behandling, krisstöd och samordning av insatser för patienter och närstående.

Hur lång tid tar det att plugga till kurator?

Utbildningsvägen varierar beroende på inriktning. En beteendevetare tar vanligtvis en kandidatexamen på 3 år (180 hp). En socionomutbildning är 3,5 år (210 hp) och ger den kompetens som ofta efterfrågas för skolkuratorer. För att bli legitimerad hälso‑ och sjukvårdskurator krävs socionomexamen följt av hälso‑ och sjukvårdskuratorsexamen, vilket innebär totalt 4,5 års studier (270 hp). Efter examen ansöker du om legitimation hos Socialstyrelsen.

Var kan man plugga till kurator?

Socionomprogrammet finns i hela landet. Likaså finns beteendevetenskapliga kandidatprogram och hälso- och sjukvårdskuratorsprogrammet vid flera lärosäten i landet. Via www.studera.nu kan du snabbt se vilka lärosäten som erbjuder utbildningarna.

Vilken behörighet krävs för att plugga till kurator?

För socionom se rubriken Socionom. De flesta beteendevetenskapliga kandidatprogram kräver endast grundläggande behörighet för högskolestudier, men det finns även undantag där Matematik 2 och samhällskunskap 1b krävs. För att komma in på hälso- och sjukvårdskuratorsprogrammet krävs socionomexamen eller motsvarande.

Sacos experter på detta yrke

Akademikerförbundet SSR

Akademikerförbundet SSR är det fackliga yrkesförbundet för beteendevetare, ekonomer, folkhälsovetare, personalvetare, samhällsvetare, socionomer, vägledare och andra inom socialt arbete. Många är chefer och egenföretagare. Medlemmarna finns på alla sektorer på arbetsmarknaden. Med över 82 000 medlemmar är vi det fjärde största Sacoförbundet.

Akademikerförbundet SSR
www.akademssr.se

Publicerad: 2014-08-26

Senast uppdaterad: 2014-08-26