Det måste vara attraktivt att söka sig till Sverige

Regeringen har beslutat att höja försörjningskravet för arbetskraftsinvandrare. Det nya kravet innebär att en arbetskraftsinvandrare måste ha en lön som uppgår till minst 80 procent av medianlönen. Det innebär att arbetskraftsinvandrare måste ha en lön om 27 360 kronor i månaden för att kunna arbeta i Sverige. 

Det säger sig självt att långt ifrån alla arbetstagare kommer upp till den nivån, vilket kommer innebära att kvalificerad arbetskraft kommer att lämna Sverige. Det är en stor förlust. I ett öppet brev till regeringen kritiserar vi, ordföranden för samtliga 21 Sacoförbund, det nya försörjningskravet för arbetskraftsinvandrare.

Det måste förbli attraktivt att söka sig till Sverige även i framtiden.

Det är främmande för den svenska modellen att i lag eller förordning införa en lägstalön som ska gälla arbetstagare som är verksamma i Sverige. Löner är en del av de villkor som arbetsmarknadens parter ansvarar för i Sverige. 

Kollektivavtalsmodellen är ovanlig i Europa och Sverige har från tid till annan oförtrutet behövt förklara och stå upp för den i olika EU-sammanhang. Nu har vi dock hamnat i den prekära situationen att vi återigen även behöver stå upp för den svenska modellen mot en svensk regering.  

Vår ovilja mot lönetrösklar i lag eller förordning är inte enbart principiell. Det kommer att i högsta grad bli ett praktiskt problem på arbetsmarknaden. Inom den högkvalificerade arbetskraften som Sacos medlemsförbund organiserar finns yrkesgrupper som ligger omkring eller strax ovanför lönetröskeln. 

Inte möjligt
De kommer att behöva förhålla sig till förordningsändringen som nu träder i kraft. Staten kan indirekt få ett inflytande på lönebildningen genom att tydligt definiera begreppet god försörjning och ange vilken lön som en arbetstagare förväntas kunna försörja sig på.

Risken är också att en lönetröskel i lag eller förordning blir för låg eller för hög.

En låg tröskel innebär att arbetskraftsinvandrare riskerar sämre lön än andra arbetstagare. En hög tröskel gör det svårt för arbetsgivare att rekrytera personal, särskilt inom vissa branscher.

Det är helt enkelt inte möjligt att finna en lönetröskel som passar alla. Branschavtalens bestämmelser är betydligt bättre lämpade med flexibla och anpassade lösningar på en föränderlig arbetsmarknad.

Lönetröskeln blir ett hinder
Arbetslivskriminaliteten är ett samhällsproblem som tveklöst måste hanteras. Samverkan mellan myndigheter för att stoppa fusk, regelöverträdelser och brottslighet behövs. Migrationsverket måste få tillräckligt med resurser för att kunna göra kontroller och uppföljningar. Det behövs sanktioner gentemot de arbetsgivare som inte följer regelverket.

Men att välja ett handlingsalternativ som riskerar att påverka Sveriges behov av kvalificerad arbetskraft för sin kompetensförsörjning är inte rätt väg att gå.   

Den lönetröskel som träder i kraft den 1 november för arbetskraftsinvandrare är ett hinder i en tid då det behövs en ökad rörlighet generellt mellan länder, men inte minst från andra länder in på den svenska arbetsmarknaden. 

För att svenska företag ska kunna vara konkurrenskraftiga och välfärden säkra sin kompetensförsörjning måste det gå att hitta rätt kompetens också från andra länder. Detsamma gäller för högre utbildning och forskning. 

Det måste förbli attraktivt att söka sig till Sverige även i framtiden. Sverige måste utvecklas som kunskapsnation. 

Arbetskraftsinvandring är inte ett problem, utan är tvärtom mycket viktigt för Sveriges konkurrenskraft och välfärd.

Göran Arrius, ordförande Saco
Heike Erkers, ordförande Akademikerförbundet SSR
Sofia Rydgren Stale, ordförande Sveriges Läkarförbund
Åsa Fahlén, ordföranden Sveriges Lärare
Kristina Taylor, ordförande Sveriges Psykologförbund
Matz Nilsson och Ann-Charlotte Gavelin Rydman, ordföranden Sveriges Skolledare
Ulrika Lindstrand, ordförande Sveriges Ingenjörer
Jenny Kallerman, ordförande Akavia
Anna Troberg, ordförande DIK
Sanna Wolk, ordförande SULF
Magnus Nordström, ordförande SRAT
Cecilia Winberg, ordförande Fysioterapeuterna
Ida Kåhlin, ordförande Sveriges Arbetsterapeuter
Eleonor Fredler, ordförande Sveriges Veterinärförbund
Agnieszka Madej, ordförande Sveriges Farmaceuter
Emina Kovacic, ordförande Sveriges Arkitekter
Patriq Fagerstedt, ordförande Naturvetarna
Chaim Zlotnik, ordförande Sveriges Tandläkarförbund/Tjänstetandläkarna
Lars Fresker, ordförande Officersförbundet
Mats Högblom, ordförande Sjöbefälsföreningen
Magnus Konradsson, ordförande Förbundet Reservofficerarna
Bror Holm, ordförande Kyrkans Akademikerförbund

Debattartikel publicerad i Expressen 31 okt 2023.