Kollektivavtalade studiestöd

De kollektivavtalade studiestöden beviljas av Trygghetsstiftelsen och består av tre olika stöd.

• Det kortvariga studiestödet kan sökas av den som har en anställning även om man inte fått ersättning från CSN. Det innebär ett studiestöd som kan sökas för att går en utbildning som omfattar högst fyra dagar. Kortvarigt studiestöd kan beviljas med 70 procent av den anställdes minskade arbetsinkomst upp till ett tak på tolv inkomstbasbelopp per år.
  
  
• Det kompletterande studiestödet kan sökas av den som är i anställning eller omställning. Stödet innebär att man utöver det offentliga studiestödet från CSN kan få en högre ersättning för att gå en utbildning som sträcker sig upp till motsvarande 44 veckors heltidsstudier. Kompletterande studiestöd kan beviljas med 80 procent av den anställdes minskade arbetsinkomst upp till ett tak på 5,5 inkomstbasbelopp per år eller med 65 procent av den anställdes minskade arbetsinkomst, upp till ett tak på tolv inkomstbasbelopp per år, när det är mer förmånligt för den anställde.
  
  
• Det förlängda studiestödet är tillgängligt bara för den som kvalificerat dig till stöd enligt Omställningsavtalet och är äldre än 40 år. Det innebär att man kan få ersättning när de 44 veckor som det offentliga studiestödet från CSN och det kompletterade stödet från Trygghetsstiftelsen är förbrukade om den berörda har rätt till sådant stöd. Förlängt studiestöd ska, tillsammans med studiemedel upp till fribeloppsgränsen, ge ekonomisk utfyllnad upp till 70 procent av tidigare lön under termin 1 och 2, därefter upp till 50 procent under termin 3 och 4. För anställd som av åldersskäl saknar rätt till studiemedel från CSN ska förlängt studiestöd bestämmas som om den anställde varit berättigad till studiemedel från CSN. Förlängt studiestöd får inte beräknas på högre lön än 1,4 x inkomstbasbelopp/månad.

Studiestöden beviljas längst till och med det år arbetstagaren fyller 65 år.

I omställning

När en anställning upphört och arbetstagaren omfattas av Avtal om omställning kan studiestöd i form av kompletterande studiestöd och förlängt studiestöd lämnas till arbetstagaren.

Kompetensutveckling i anställning

Under pågående anställning kan studiestöd i form av kortvarigt studiestöd och kompletterande studiestöd lämnas till en arbetstagare som inte är undantagen från tillämpning av Avtal om omställning 1 kap. 3 § enligt a-e samt i.

Rätt till studieledighet enligt avtalet

En anställd som avser att ansöka om kortvarigt studiestöd eller kompletterande studiestöd som innebär ledighet från arbetet ska underrätta arbetsgivaren om detta i så god tid som möjligt. Arbetsgivaren och arbetstagaren bör inför ledigheten ha en dialog om ledighetens förläggning och om andra frågor som rör ledigheten.

En viktig del av reformen är möjligheten till tjänstledighet på deltid för studier. Eftersom reformens syfte är att öka medarbetarens ställning på arbetsmarknaden är det också viktigt att den kompetensutvecklande insatsen kan genomföras med visst tempo för att komma medarbetaren till godo på önskvärt sätt. Om arbetsgivare och anställd inte är överens om annat kan kompletterande studiestöd vid deltidsstudier erhållas sammanhängande som längst 30 kalendermånader.

Det är oundvikligt att en arbetstagares frånvaro från arbetet många gånger innebär olägenheter för arbetsgivaren. Detta får arbetsgivaren i princip tåla. Föreligger en allvarlig störning för arbetsgivarens verksamhet och vill arbetsgivaren att ledigheten ska ta sin början senare än sex månader, eller två veckor vid utbildning som är högst en vecka, efter arbetstagarens framställning, fordras inget samtycke till uppskov enligt 5 § 1 st och 2 st lag (1974:981) om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning.

Frånvaro från arbetet kan också innebära ökad arbetsbörda för kollegor som är kvar. Därför är det av vikt att verksamheten in utsätts för alltför stora påfrestningar med anledning av studieledigheter.

Exempel på allvarlig störning för arbetsgivaren är att verksamheten inte kan fortgå på rimligt sätt genom att till exempel myndighetsutövning eller annan verksamhet inte kan fullgöras utan att avsevärda arbetsbalanser uppkommer.

Ett annat exempel är om arbetsgivaren trots god planering och framförhållning saknar möjlighet att ersätta den arbetstagare som vill vara ledig. Ytterligare exempel är om flera arbetstagare önskar vara lediga samtidigt på ett sätt som leder till allvarlig störning. Som allvarlig störning får också räknas större kostnadsökningar som inte är kopplade till kostnader för att ersätta den lediga arbetstagaren.

Då en arbetstagare underrättat arbetsgivaren om att arbetstagaren vill återgå i arbete gäller att arbetsgivaren kan skjuta upp återgången med som mest en månad.

Bilagor och länkar:

Bilaga 3 till förhandlingsprotokoll 2022-06-27 – Studiestöd

Bilaga 4 till förhandlingsprotokoll 2022-06-27 - Rätt till ledighet för utbildning

Vägledning mot studier – Trygghetsstiftelsen