FAQ - Svar på vanliga frågor
-
Svar:
Det finns en stor facklig organisation vid LiU. Som medlem i ett Saco-förbund hör du till det s.k. Saco-S-paraplyet. Det innebär att för dig och alla andra medlemmar i Saco-förbunden, är det de förtroendevalda inom Saco-S vid LiU som förhandlar för dig, både på individnivå och kollektiv nivå. Det är allt ifrån lönefrågor och andra arbetsvillkor, till individuella förhandlingar (som lyckligtvis de flesta medlemmar inte råkar ut för).Vi har inom Saco-S en lönerevisionsgrupp som deltar i lönekartläggning och sköter allt som har med lön att göra och vi har en personalärendegrupp med förtroendevalda som hjälper enskilda medlemmar i behov av stöd. Vi har också ett antal andra arbetsgrupper som ofta jobbar proaktivt med olika frågor, t.ex. en för doktorandfrågor, som du kan se här:https://www.saco.se/fortroendevald/lokalt-fackligt-arbete/lokala-foreningar/statlig/saco-s-vid-liu/Var-verksamhet/fackliga-arbetsgrupper/
Vid LiU samverkar facket med arbetsgivaren. Det innebär att vi ska ha inflytande inför viktiga beslut som LiU fattar. Vi har representanter i den centrala samverkansgruppen på LiU-nivå och även representanter på varje institution, i den sk lokala samverkansgruppen (LSG), som du kan läsa mer om här:
https://www.saco.se/fortroendevald/lokalt-fackligt-arbete/lokala-foreningar/statlig/saco-s-vid-liu/Var-verksamhet/samverkan/För individuella frågor (eller frågor på LiU-nivå snarare än institutionsnivå) kontaktar du facket via mejl till saco-s@liu.se. Det kan vara allt från stort till smått som har med arbetet att göra. Vi hjälper alla medlemmar oavsett campus, institution eller förbund inom Saco.
-
Svar:
Som facklig organisation är vi med och diskuterar många olika verksamhetsfrågor inom Linköpings universitet. Det gäller även lika villkors-frågor såsom diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier och kränkande särbehandling.
Lika villkors-frågor ska (på generell nivå) diskuteras både i CSG (centrala samverkansgruppen) och i LSG (lokala samverkansgruppen) där fackliga organisationer, arbetsmiljöombud och arbetsgivare deltar. Det kan gälla:
- Arbetsförhållanden
- Bestämmelser och praxis om löner och andra anställningsvillkor, inkl forskning i tjänsten
- Rekrytering och befordran
- Utbildning och övrig kompetensutveckling
- Möjligheter att förena föräldraskap och förvärvsarbete
Medarbetare som upplever att hen själv eller någon annan är utsatt kan vända sig till:
- Närmaste chef eller prefekt
- HR-partner
- Lokala fackliga representanter
- Arbetsmiljöombud
- Koordinator för lika villkor
- Företagshälsovården
Saco-S har en grupp förtroendevalda som hjälper medlemmar som behöver individuellt stöd. Skriv till saco-s@liu.se om du vill komma i kontakt med någon av dem.
-
Svar:
Om du är föräldraledig samtidigt som du har en anställning vid LiU, får du så kallad föräldralön ovanpå ersättningen du får från Försäkringskassan.Du ansöker om föräldrapenning hos Försäkringskassan, och väljer att ta ut 1-7 dagar per vecka (7 dagar för högsta ersättning om du är helt föräldraledig). Hos LiU ansöker du om föräldraledighet och får då föräldralön under den tid du är ledig. Detta är tack vare kollektivavtal mellan fackförbunden och arbetsgivaren. Du behöver inte ansöka om föräldralön separat, den får du då du är föräldraledig. Du ser den på ditt lönebesked.
Om du är anställd som doktorand eller postdoktor (om postdoktorsanställningen är knuten till kollektivavtal om anställning som postdoktor), har du också rätt till förlängning av din anställning med minst samma tid som din föräldraledighet varar.
Mer information via LiU insidan: https://liuonline.sharepoint.com/sites/intranet-anstallningsvillkor/SitePages/Foraldraledighet.aspx
-
Svar:
Det upphovsrättsliga lärarundantaget vid universitet och högskolor i Sverige är en oskriven rättsregel som vuxit fram genom sedvana och som kan härledas ungefär 100 år tillbaka. Den innebär att upphovsrätten till utbildnings- och forsknings- material personligen ägs av lärare och forskare vid universitet och högskolor. Det upphovsrättsliga lärarundantaget har sin utgångspunkt i den akademiska friheten inom forskning och undervisning. Det utgår bland annat från att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och att den lärare som har skapat utbildningsmaterial också har ansvar för materialets kvalitet och återspegling av aktuell forskning.
Sedan en tid tillbaka görs vid svenska lärosäten försök att åsidosätta det upphovs- rättsliga lärarundantaget genom utfärdande av policybeslut som ska ge lärosätena så kallad nyttjanderätt till utbildningsmaterial, vilken innebär att de vill tillskriva sig en avsevärd rätt att använda utbildningsmaterial som utvecklats av lärare. Initiativet till dessa policybeslut kommer från SUHF (Sveriges universitets- och högskoleförbund) och syftar till att samordna lärosätenas anspråk på nyttjanderätt. Linköpings universitet deltar tyvärr också i denna aktion, genom det nyligen [2018-05-07] tagna rektorsbeslutet "Allmänna råd om universitetets nyttjanderätt till upphovsrättsligt skyddat material" (LiU-2017-03903), enligt vilket:
- LiU anser sig ha rätt att nyttja utbildningsmaterial även om innehavaren av upphovsrätten inte medgivit detta eller om denne inte längre deltar i den utbildningsverksamhet som materialet utvecklats för.
- Rätten att nyttja utbildningsmaterial sägs tillfalla LiU så snart materialet gjorts tillgängligt i utbildningssyfte, exempelvis genom presentation vid en föreläsning eller publicering på en digital lärplattform. Konkret kan detta exempelvis innebära att en föreläsare på en kurs skulle kunna bli skyldigatt överlämna sina föreläsningspresentationer till en ny föreläsare på kursen.
- LiU anser sig ha nyttjanderätt till allt utbildningsmaterial som utvecklats med anknytning till tjänsteutövningen, även om utvecklingen helt eller delvis skett utan att det funnits arbetstid avsatt för den.
Saco-S anser att LiU:s policybeslut är mycket olyckligt. Väsentligen har vi framfört följande kritik.
- Beslutet ignorerar helt det upphovsrättsliga lärarundantaget och åsidosätter det därmed.
- Beslutet tillåter att den ideella upphovsrätten kränks genom att explicit möjliggöra ändringar i upphovsrättsligt skyddat material utan tillstånd från innehavare av upphovsrätten.
- Beslutet behövs inte. Det har vid LiU varit ytterst ovanligt med konflikter rörande användning av upphovsrättsligt skyddat utbildningsmaterial och i sådana fall har konflikten varit en del av en bredare problematik. Det tidigare LiU-dokumentet med likartat syfte, “Upphovsrätt vid LiU – en vägledning” från 2007, har varit mycket okänt inom kärnverksamheten och såvitt vi känner till aldrig har åberopats i praktiken.
- Beslutet är mycket svagt underbyggt av lagstiftning, upphovsrättslig litteratur och rättspraxis. Det utger sig för att vara en tolkning av upphovsrättslagen, som dock inte ger något stöd för den nyttjanderätt som LiU vill uppnå. Beslutet hänvisar också till den så kallade “tumregeln” för arbets- givares nyttjanderätt till arbetstagares verk. Denna är en tolkningsregel som vuxit fram på grund av en motsättning mellan arbetsrätt och upphovsrätt, och den ger arbetsgivaren nyttjanderätt till ett verk inom dess normala verksamhet och för de ändamål som kan förutses när verket tillkommer. Saco-S anser dock att det upphovsrättsliga lärarundantaget gör att “tumregeln” inte är tillämplig då arbetsgivaren är universitet eller högskolor.
- Det förekommer att lärare vid LiU använder upphovsrättsligt skyddat material som utvecklats av lärare vid andra lärosäten och med personligt tillstånd av den lärare som utvecklat materialet. Upphovsrätten ägs då inte av läraren vid LiU. Om LiU då hävdar en bredare nyttjanderätt kan det alltså leda till att upphovsrätten kränks för lärare vid andra lärosäten. (Denna kritik har i det slutliga beslutet åtgärdats genom ett tillägg i en fotnot.)
- Om en lärare har ett speciellt åtagande att utveckla utbildningsmaterial och speciell arbetstid avsatt för att göra detta har LiU självklart nyttjanderätt till materialet. I de fall som nyttjanderätten till upphovsrättsligt skyddat material är mycket väsentlig för LiU:s verksamhet kan nyttjanderätt alltså istället säkerställas på andra sätt, till exempel genom noteringar i lärares tjänstgöringsplaner om att särskild arbetstid har avsatts för utveckling av bestämda utbildningsmaterial. I mer omfattande projekt för utveckling av läromedel kan LiUs nyttjanderätt även framgå av projektdokumentation, med information om deltagare, uppgifter och arbetstid.
Vi vill understryka att LiU:s policybeslut inte har någon rättslig betydelse utan endast uttrycker en ensidig uppfattning om rättsläget
Denna uppfattning innehåller allvarliga brister, och även direkta felaktigheter, med syfte att försöka förvanska rättspraxis. Det sägs bland annat att beslutet bygger på ”tillämpningen av den s.k. tumregeln – såsom denna har utvecklats vid flertal svenska lärosäten, inkl. vid Linköping universitet”. Detta är direkt felaktigt eftersom ”tumregeln” inte har sitt ursprung inom akademin, där det istället är det upphovsrättsliga lärar- undantaget som är rättspraxis. I fotnot 3, som avsiktligt förminskar lärarundantagets starka ställning inom akademin, understryks det vidare att lärarundantaget saknar författningsstöd. Det bör dock påpekas att även ”tumregeln” saknar författningsstöd. I fotnot 1 ges Svensäter (1991) som referens för ”tumregeln”. Denna referens beskriver dock även den speciella sedvanerätt som gäller offentligt anställda lärare (och präster) genom att citera "Förslag till lag om rätt till litterära och musikaliska verk..." från 1914. Den dom i Arbetsdomstolen som fotnot 2 hänvisar till handlar inte om upphovs- eller nyttjanderätt inom akademin, utan om nyttjanderätt till ett konstnärligt verk framställt av en militär musikkår.
LiU framhåller att ett flertal lärosäten har fattat liknande beslut, utifrån diskussioner inom SUHF. Detta är dock endast en frivillig branschorganisation för universitet och högskolor, och saknar rättslig status. Beslutet nämner även att beslutsunderlaget är ett resultat av ett samarbete med Lunds universitet. Det bör påpekas att även motsvarande beslut vid Lunds universitet har fått kraftig kritik.
Saco-S hävdar att det upphovsrättsliga lärarundantaget måste respekteras. Vi har därför genom samverkan med LiU, i enlighet med gällande samverkansavtal, försökt få LiU att dra tillbaka eller väsentligt modifiera policybeslutet, dock utan resultat. Saco-S har speciellt förespråkat en pragmatisk lösning där universitetet skulle kunna säkerställa nyttjanderätt till utbildningsmaterial som är mycket väsentligt för verksamheten genom enkla avtal med lärare, som beskrivet ovan. LiU har dock avvisat en sådan lösning.
LiU har redan tidigare aktualiserat frågan om nyttjanderätt i CSG, dock utan att då fullfölja med ett formellt beslut. Samverkan om det nu fattade beslutet skedde först i CSG 2017-05-15, därefter i en speciell arbetsgrupp med representanter för LiU, Saco-S och OFR, samt slutligen åter i CSG 2017-10-30. Då denna ansträngning inte resulterade i något för Saco-S acceptabelt resultat påkallades lokal MBL-förhandling, vilken hölls 2017-12-20. MBL-förhandlingen avslutades i oenighet, varefter frågan har gått vidare till central MBL-förhandling. Denna hölls 2018-03-19 och avslutades i oenighet.
Eftersom lärarundantaget är en sedvanerätt kan den komma att förändras om den inte försvaras, både på individnivå och för hela kollektivet av lärare vid universitet och högskolor. Det är därför viktigt att Du som enskild lärare är vaksam på hur utbildningsmaterial som Du utvecklat (eller har varit med om att utveckla) används och påtalar om Du anser att Din upphovsrätt kränks av LiU, exempelvis genom att sådant material används utan Ditt medgivande. Om Du inte försvarar Din upphovsrätt så kommer det att uppfattas som ett underförstått medgivande.
Det är även viktigt att Du som lärare kräver att få arbetstid avsatt i tjänstgörings- planeringen för allt pedagogiskt utvecklingsarbete som är mer omfattande än de löpande förberedelserna för olika former av undervisning.
Sammanfattning
- Rent rättsligt har LiU:s policybeslut ingen betydelse och inga konsekvenser.
- Som lärare vid LiU äger Du upphovsrätten till utbildningsmaterial som Du utvecklar inom tjänsten (och naturligtvis även på fritiden).
- Du bestämmer själv över hur Ditt utbildningsmaterial ska nyttjas, såvida inte det utvecklats på särskilt avsatt arbetstid (utanför tiden för undervisning), i vilket fall LiU har nyttjanderätt.
- En tillämpning av LiU:s policybeslut kan leda till att rättspraxis urholkas och att det upphovsrättsliga lärarundantaget försvinner.
- Du måste alltså vara vaksam på att Din upphovsrätt respekteras av LiU och omgående påtala alla eventuella kränkningar. Vi uppmanar alla som anser att deras upphovsrätt kränks att omedelbart kontakta Saco-S vid LiU.
- Om Du förväntas göra utveckling av utbildningsmaterial, utöver det som ingår i löpande förberedelser för undervisning, begär då alltid särskilt avsatt tid i tjänstgöringsplanen för detta arbeta.
För ytterligare information om upphovsrätt och lärarundantaget rekommenderas SULF:s sida 'Universitetslärares upphovsrätt – frågor och svar' samt SULF:s skrift 'Universitetslärares upphovsrätt' av Sanna Wolk (professor inom immaterialrätt vid Uppsala universitet).
-
Svar:
Nej, du behöver inte göra något. Varje år har Saco-S en dialog med arbetsgivaren och meddelar vilka doktorander som ska få lönetillägget. Det ska normalt betalas ut tillsammans med lönen i juni och det motsvarar 250 kr/månad. -
Svar:
Det finns många fördelar för dig att vara med i facket. Även om du är visstidsanställd så kan du få råd och stöd av oss i löneförhandling varje år om du är medlem. Dessutom har du, precis som andra anställda, en mängd bra anställningsvillkor. Dessa har facket förhandlat fram och vi kan inte bevaka att de inte försämras om vi inte har många medlemmar så vi blir starka. (Vår tid finansieras av hur många medlemmar vi har.)
Vi är proaktiva i att se till att visstidsanställningar inte missbrukas. Vi kan hjälpa dig som medlem om du skulle få problem med din anställning, och med fakta om vad som gäller för regelverk för just din typ av anställning.
T.ex. har vi haft dialog med en medlem som fått fel info om vad som gällde för övertid för hen som forskningsingenjör. Vi såg till att hen fick dubbel kompensation när hen måste jobba en helg, istället för att bara få ledigt lika många timmar som hen jobbar.
Vi har även stor vana av att hjälpa icke EU-medborgare med frågor kring uppehållstillstånd. Kort sagt, en del av fördelarna handlar om trygghet och en del om att få tillgång till kompetent information.
Det är också bra att vara med i a-kassan för att försäkra din inkomst mot ev. arbetslöshet. Läs mer på www.aea.se. Då erbjuder facket en inkomstförsäkring (ingår i medlemskapet i de flesta förbund) som gör att du får högre ersättning än den som a-kassan kan ge). Du måste dock vara med både i fack och a-kassa för att kunna använda den (viss kvalifikationstid finns också).
Både på institutioner och på LiU centralt träffar facket arbetsgivaren regelbundet för att få insyn och inflytande över de förändringar och beslut som tas vid LiU – allt för att våra medlemmar ska få det så bra som möjligt. Vi når inte alltid hela vägen men kan garantera att mycket skulle vara sämre om vi inte kunnat påverka. Och som sagt, vi ser till att alla medlemmar behandlas enligt de avtal vi förhandlat fram, om inte så förhandlar vi för dem.
Här finns mer info om vilka förbund du kan välja på:
Hitta ditt Sacoförbund | Sveriges akademikers centralorganisation -
Svar:
Välj vilket förbund som passar dig, gå till deras hemsida och ansök om medlemskap. Många förbund inom Saco har dessutom dubbelanslutningsavtal vilket gör att det är samma eller bara något högre kostnad för två förbund som för ett.Bli medlem | Sveriges akademikers centralorganisation (saco.se)
Glöm inte a-kassan också!
-
Svar:
De flesta anställningsvillkor kommer från Villkorsavtal-T som Saco-S och Arbetsgivarverket kommit överens om. Många finns beskrivna här, hittar du inte vad du söker är du välkommen att kontakta saco-s@liu.se.https://liuonline.sharepoint.com/sites/intranet-anstallningsvillkor
-
Svar:
Be din chef förtydliga vilka argument hen har för sitt löneförslag. Om ni ändå inte är överens, tala då om för din chef vid ditt lönesättande samtal att du vill ha ett fyrpartsamtal. Kontakta även saco-s@liu.se. -
Svar:
Förbered gärna ditt medarbetarsamtal genom att tänka igenom vad du har för arbetsuppgifter och om det är något du skulle vilja ändra. Även vilken kompetensutveckling du skulle vilja ha. Titta gärna på materialet här: -
Svar:
Huvudmodellen är lönesättande samtal och de flesta medarbetare vid LiU har detta numera. Du och din chef diskuterar då vad du gjort det senaste året och din chef ger ett förslag på löneökning utifrån det. Om ni är överens går det inte till facklig förhandling. Om ni inte är överens kan ni gå vidare med ett s.k. fyrpartsamtal där du har med dig en facklig representant. I sista steget kan det bli en facklig förhandling. Du kan läsa mer om lönesättande samtal här:För anställda doktorander förhandlas inte lön individuellt, utan via doktorandlönestegen. Varje år förhandlar Saco-S lönenivåerna i stegen, både ingångslön och lön vid avklarade 30% respektive 60%. Doktorander som är medlemmar i facket får dessutom ett lönetillägg som motsvarar 250 kr/månad.
-
Svar:
Bäst är att skriva till saco-s@liu.se om du har en fråga eller ett ärende som rör dig själv. Om du vill påverka planerade eller pågående förändringar på din institution eller motsvarande, kan du prata med Saco-S företrädare i lokala samverkansgruppen, LSG. -
Svar:
Det förekommer då och då att arbetsgivaren råkar göra en felaktig utbetalning av lön eller andra förmåner på grund av ofullständig information vid utbetalningstillfället eller att man råkar göra fel helt enkelt. Detta kan ofta bli fallet då den anställde har haft tjänstledighet, oregelbunden semester, VAB eller har varit sjukskriven en längre tid. Självklart ska dessa felaktigheter regleras, vilket ofta sker genom s.k. kvittning. Enligt ”Lagen om arbetsgivares kvittningsrätt 1970:215” (https://lagen.nu/1970:215) ska kvittning regleras i samråd med den anställde och man ska kunna göra upp om en återbetalningsplan, som båda parter är överens om.Saco-S har tillsammans med arbetsgivaren kommit överens om följande tillämpning av lagen på LiU. När Lön upptäcker att ett fel har begåtts och pengar ska återkrävas ska Lön kontakta HR-partnern på den anställdes arbetsenhet. HR-partnern ska då i samråd med den anställde fastställa en återbetalningsplan.
Enligt HR-direktören ska dessa ärenden i fortsättningen hanteras bättre än vad som hittills har varit fallet. En bakomliggande orsak har varit att de system som Lön resp. HR arbetar med inte har varit helt kompatibla med varandra, vilket har lett till att en uppkommen löneskuld automatiskt har reglerats mot befintlig lön varje månad tills dess att skulden är betald.
Skulle du som medlem i Saco-S råka ut för att pengar dras från din lön på grund av en felaktig utbetalning månaden innan, och utan att du har haft samråd med din lokala HR-partner om en lämplig återbetalningsplan, ska du omgående ta kontakt med saco-s@liu.se.
-
Svar:
Det är alltid bra att vara med i facket. Du kan få råd och stöd i alla frågor som rör ditt jobb. Facket förhandlar fram bra arbetsvillkor.Om du vet att du lämnar EU så fort din anställning i Sverige tar slut behöver du troligen inte vara med i a-kassan. Om du däremot är intresserad av att jobba vidare i Sverige eller inom EU så är det nödvändigt att vara med i a-kassan för att kunna få arbetslöshetsersättning om du inte har nytt jobb direkt. Observera att du måste ha rätt att bo och arbeta i Sverige för att vara kvalificerad för a-kassa. Detta kan ske på flera sätt, t ex genom att du har permanent uppehållstillstånd, genom att du har en partner som arbetar i Sverige etc. Kontakta Migrationsverket om du har frågor kring detta.
-
Svar:
Om du har en tillsvidareanställning har du rätt att vara ledig och pröva en annan statlig anställning i upp till två år. Detta gäller dock bara om den andra anställningen är tidsbegränsad (inkluderat provanställning).Du har också rätt att vara ledig för studier, arbetsgivaren kan dock vid behov skjuta upp ledighetens start i upp till 6 månader.
Om du är tillsvidareanställd och vill ta en tidsbegränsad anställning som är reglerad i Högskoleförordningen (doktorand, biträdande lektor etc) har du rätt till ledighet under hela den tid den tidsbegränsade anställningen varar.
Det finns några ytterligare skäl till tjänstledighet, såsom fackligt arbete och att starta egen näringsverksamhet. Kontakta oss om detta gäller dig och du vill veta vad som gäller.
Även i andra fall än ovanstående kan arbetsgivaren ge dig ledigt i 6 månader, det är dock ingen absolut rättighet.
Senast uppdaterad: 2020-06-12