Kompetensmodeller för att lyfta akademikers kunskaper

- Kompetensmodeller kan synliggöra och värdesätta kompetensen hos akademiker, säger Magnus Berg, ordförande i AkademikerAlliansens förhandlingsdelegation. Jag är väldigt glad över den här nya rapporten. Den visar tydligt hur kompetensmodeller göra anställda mer delaktiga i sin lön- och yrkesutveckling. En viktig framgångsfaktor är välfungerande lokalfacklig samverkan.

AkademikerAlliansen, SKR och Sobona har partsgemensamt tagit fram ”Kompetensmodeller för akademiker”. Rapporten är en uppföljning av ett antal kompetensmodeller i Västra Götalandsregionen, Region Jämtland-Härjedalen och Region Stockholm.

Rapporten visar bland annat att kompetensmodeller kan vara ett bra verktyg i den individuella lönesättningen. Viktiga framgångsfaktorer är att jobba ihålligt över tid med kompetensmodellerna och i nära samverkan med yrkesaktiva akademiker. I en del regioner har kompetensmodeller varit en nyckel för att attrahera och behålla viktig kompetens i verksamheten.

Kort om kompetensmodeller

Kompetensmodeller kallas också för kompetensstegar eller karriärmodeller och de finns redan i nästan alla regioner och i många kommuner. Modellerna kartlägger kompetensen hos yrkesaktiva och är tänkta att försöka fånga in anställdas specialistkompetenser, yrkeserfarenhet och meriter.

Vad är positivt med kompetensmodeller?

Kompetensmodeller kan vara ett sätt att öka attraktionskraften till yrken och professioner. De är viktiga för att behålla, utveckla och nyrekrytera dina kollegor och är ett stöd i arbetsgivares arbete med kompetensförsörjning. I flera regioner har man kopplat ihop avancemang i kompetenstrappor med ny, högre lön. Chefer använder också kompetensmodeller som stöd vid utvecklings- och lönesamtal, för att synliggöra medarbetares utvecklingsmöjligheter. I bästa fall kan och göra att kommuner och regioner blir mer attraktiva arbetsgivare för akademiker.