Debattartikel: Nu stärker vi arbetsmiljön

Arbetsmiljön i kommuner, regioner och kommunala företag behöver stärkas. I en ny överenskommelse om satsningar på arbetsmiljö och friskfaktorer höjer fack och arbetsgivare ambitionerna för arbetsmiljöarbetet i kommun- och regionsektorn. Nu behöver regeringen kliva fram och komplettera vår satsning med statliga arbetsmiljöinitiativ som är anpassade för de 1,2 miljoner som är anställda i välfärden.

Stärkt arbetsmiljö är ingen quick-fix. Det kräver resurser och engagemang både nationellt och i landets kommuner, regioner och kommunala företag. Ohälsa, samvetsstress och sjukfrånvaro innebär sänkt livskvalitet för de anställda men även förlorad kvalitet, minskad kontinuitet och kompetens i välfärdens verksamheter. För att vårt lokala och regionala arbetsmiljöarbete ska vara effektivt, behöver också staten göra sitt.

Kommun- och regionsektorns förutsättningar för arbetsmiljöarbete skiljer sig i vissa delar från andra branscher, inte minst till följd av de krav som följer av välfärdsuppdraget. De anställda är avgörande för kvaliteten i kommuner och regioners verksamhet. De ska säkra att invånare får en god och jämlik välfärd oavsett exempelvis behov, bostadsort eller sociala förutsättningar. Till detta kan även läggas pandemins effekter som kommer att påverka sektorn under lång tid framåt.  Vi ser ett behov av att statliga arbetsmiljöinitiativ nu vägs mot dessa specifika förutsättningar om de ska kunna bli träffsäkra.

Alla statsbidrag som föreslås och myndigheters olika uppdrag som regeringen ger i syfte att påverka arbetsmiljön bör utformas med god kännedom och insikt i hur arbetsmiljöarbetet behöver bedrivs på arbetsplatserna. Så är inte alltid fallet idag och då får vi onödiga och olämpliga krockar, som hämmar ett riktigt välfungerande arbetsmiljöarbete. Ett aktuellt exempel är den så kallade återhämtningsbonusen. Regeringen har avsatt en miljard kronor som endast får användas till kortsiktiga projekt, trots det överhängande behovet av ett långsiktigt och systematiskt arbetsmiljöarbete till följd av pandemin.

Genom våra gemensamma satsningar på så kallade friskfaktorer, stärkt dialog och inflytande och en gemensam uppföljning av pandemins påverkan på arbetsmiljöarbetet, vill vi främja hälsa och förebygga och hantera arbetsmiljörisker. En ökad regelefterlevnad inom den organisatoriska och sociala arbetsmiljön är ett prioriterat område i kommuner, regioner och kommunala bolag. För att understödja arbetet har vi parter byggt upp stödstrukturer, exempelvis Suntarbetsliv och Samverkansavtalet.

Välfärdens arbetsmiljöråd, vårt partsforum för arbetsmiljöfrågor, har fått i uppdrag att verkställa vår nya avsiktsförklaring och vi hoppas att regeringen är på vår linje när det gäller behoven av dialog och tätare samverkan. Idag sänder parterna i den kommunala sektorn vår avsiktsförklaring till ansvarig minister Johan Danielsson. Senare på dagen möter vi regeringens nyinrättade kansli för hållbart arbetsliv och kommer då att presentera våra höjda ambitioner och nya initiativ. Mötet behöver bli det första i en initierad dialog om hur kommun- och regionsektorns arbetsmiljöutmaningar bäst hanteras.

En ökad kunskap nås genom ökad dialog. Arbetsgivare, fackliga organisationer och staten behöver dra åt samma håll för att stärka arbetsmiljön för 1,2 miljoner anställda i kommuner, regioner och kommunala företag.

Heike Erkers, ordförande Akademikerförbundet SSR
Åsa Fahlén, ordförande Lärarnas Riksförbund
Kristina Hultman, ordförande i AkademikerAlliansens representantskap
Johanna Jaara Åstrand, ordförande Lärarförbundet
Anders Knape, ordförande Sveriges Kommuner och Regioner
Joakim Larsson, ordförande Sobonas föreningsstyrelse
Veronica Magnusson, ordförande Vision
Malin Ragnegård, ordförande Kommunal
Sofia Rydgren Stale, ordförande Sveriges läkarförbund

Länk till artikeln på Dagens Samhälle.